Det här blogginlägget anknyter till AUS ställningstagande från den 9 mars: /sv/blog/2017/03/16/aus-stipendier-gor-inte-studierna-smidigare/
Läsåret 2015/2016 avlade 31,1 % av alla närvaroanmälda studerande vid Aalto-universitetet minst 55 studiepoäng på ett år. Av studenterna i kandidatskedet, dvs. dem som inlett sina studier inom de senaste 0–2 åren, avlade 44 % det här antalet studiepoäng. Siffran är ett problem för studerandena eftersom universitetsstudierna dimensionerats för fem år, vilket innebär 60 studiepoäng per år, och även studiestödet dimensionerats för samma tidsperiod. Det är svårt att tro att mindre än hälften skulle välja att bli magistrar inom fem år om det vore möjligt att uppnå den målsatta studietakten. Detta mantra om längden på studierna har upprepats sedan slutet av 1800-talet, men problemet behöver väl knappast förnekas.
För universitetet är det här ett problem eftersom en studietakt på 55 studiepoäng om året är en av universitetens finansieringsgrunder. 10 % av basfinansieringen enligt finansieringsmodellen för universiteten allokeras enligt denna indikator. Indikatorn togs in i finansieringsmodellen eftersom Undervisnings- och kulturministeriet genom den försöker styra universiteten att se till att studierna ordnas på ett bra och högklassigt sätt. Universitetetslagen ålägger universiteten att ordna studierna så att de går att avlägga på fem år, och finansieringsmodellen stöder det här kravet.
Universitetens finansiering har varit knapp de senaste åren och däför försöker de alla göra studierna smidigare. Det lönar sig att komma ihåg att finansieringen är ett nollsummespel. Om universiteteten förbättrar sitt resultat ökar inte summan som står till förfogande, utan potten delas mellan universiteten så att de universitet som uppnår de bästa resultaten gynnas. Dessvärre har släpar Aalto efter när det gäller just den här indikatorn, trots att universitetet annars klarar sig bra. Andra universitet har ökat andelen snabba studerande mer än Aalto.
Universiteten vet vilka faktorer som bidrar till eller drar ner på studietakten. Till exempel åren 2011–2014 deltog också Aalto i projektet Kyky som direkt producerade material om hur man ökar studieivern och förbättrar studieförmågan för att studierna ska framskrida smidigt. I bakgrunden fanns projekt kring studieförmågan och Campus Conexus som liksom flera andra undersökningar utredde vilka saker som behövs för att studierna ska framskrida. Under de senaste åren har vi också sett konkreta exempel både inom Aalto och vid andra universitet som visat hur studierna kan göras smidigare utan att studenternas nöjdhet med studierna eller belastningen lider. Ny information samlas kontinuerligt till exempel genom enkäten kandidatresponsen, studenternas hälsoundersökning och Aaltos enkät om välbefinnande AllWell.
Orsaker bakom långsamma studier
Studenterna har olika orsaker till att studera långsamt. En del av dem är medvetna val och en del beror på omständigheterna. Ett förenklat sätt att analysera dem är den gruppering som Elina Pekonen använt i sin pro gradu.
- Funktionshinder och sjukdomar
Tillgängligheten i den fysiska och psykiska miljön samt problem med studenternas fysiska och psykiska hälsa är helt klart en faktor som drar ner på studietakten. Hit hör till exempel studier som går långsamt på grund av problem med inomhusluften. Aalto har förtjänstfullt satsat på tillgänglighet och arrangemangen på campuset påverkar säkert på lång sikt. Dessvärre uppvisar cirka en tredjedel av studerandena enligt SHVS hälsoenkät psykiska symptom. Det här kan man motverka lokalt genom rutiner som stödjer den mentala hälsan, men universiteten kunde också arbeta för att psykiska problem tas på allvar på campus och studierna underlättas med lösningar som stödjer tillgängligheten när sådana problem framkommer.
- Sociala och kulturella hinder
Alla känner sig fortfarande inte lika välkomna på universitetet. Till exempel minoritetsbakgrund, ålder eller någon annan faktor kan inverka på om man känner sig som en del av gänget. Det här har stor betydelse eftersom förankringen i studierna i hög grad sker genom social samvaro, som inte kan uppstå om man känner att man lämnats ensam i studierna. Mångkulturellt arbete görs också för tillfället i samarbete mellan Aalto och AUS, men för att undanröja sådana hinder krävs en medveten granskning av verksamhetssätten även på individnivå.
En betydande faktor är också läroanstaltens eller studiegängets egen kultur. Den omgivande andan kan antingen stärka tanken på studier i målsatt takt eller försvaga den.
- Inlärningssvårigheter
Dyslexi eller andra svårigheter med inlärningen är en delfaktor som drar ner på studietakten. Flera aktörer erbjuder till exempel kamratstöd, och tillgänglighetslösningar kan också ordnas i studierna, men det kan ibland vara svårt att få sådant stöd. Studiepsykologerna och studievägledarna som har kunskap om inlärningssvårigheter är mycket upptagna, och det är därför mycket viktigt att lärarna är uppmärksamma. Det är motiverat att ställa frågan hur väl universitetens undervisningspersonal kan handleda personer med inlärningssvårigheter i studierna, och om det finns tillräckliga vägar framåt.
- Ekonomiska utmaningar
Ekonomiska utmaningar är ett verkligt problem i huvudstadsregionen. I genomsnitt 72,1 % av en ensamboende studerandes inkomster går åt till boende i huvudstadsregionen. Ekonomisk stress har också ett samband med mentala problem och problem med orken. De ekonomiska problemen påverkar studietakten på två sätt. Under studierna måste man arbeta för att klara sig ekonomiskt, men arbetet kan fördröja studierna så att studiestödsmånaderna tar slut. För studiestödet är det ytterst viktigt att man kan studera i en jämn takt. Vid Aalto har praxis förenhetligats, men fortfarande riskerar till exempel studiepoängen under praktikperioder lämna under minimigränsen på 5 studiepoäng i månaden som krävs för att studiestöd ska beviljas.
- Tidsplanering och att kombinera det övriga livet med studierna
De här problemen är sådana som universiteten kan ta itu med på ett mera direkt sätt. Konkreta medel som stödjer studierna är till exempel att lära ut studiefärdigheter, ordna orienteringskurser och informationshandledning om varför man ska förbinda sig till studierna för att ha framgång. Ännu för några år sedan kunde man höra knot från universitetet i stil med att det inte är deras jobb att hålla studenterna i handen, men lyckligtvis har det här minskat när kunskapen om metoderna och deras effekt har spridits. Förargligt få studenter har själva en uppfattning av hur viktigt det är speciellt i början av studierna att förankra sig ordentligt och prioritera studierna. Förargligt få lärare bygger medvetet in element som stödjer självregleringsfärdigheterna i sin undervisning. Universiteten är också dåliga på att stödja studenternas tidsplanering. Ibland är det omöjligt att planera studierna och studiebelastningen mer än ett halvt år framåt, för att inte tala om ett treårigt kandidatprogram.
- Hinder i anslutning till undervisningen och studievägledningen
Till slut kommer förstås de hinder som direkt har att göra med själva studierna, och det skulle vara enkelt att räkna upp hur många som helst. AUS samlade in några av de viktigaste under en remissbehandling i fjol och genom diskussioner med studieansvariga. Belastningsgraden, tidtabellerna, oförutsägbara kombinationseffekter, bristen på flexibilitet och sommarstudier, kurser som ordnas sällan, kurser som är dåligt planerade, sporadisk studievägledning, varierande praxis mellan skolorna och många andra omständigheter har ofta förts fram, för att inte tala om svårigheterna att hitta information. Det är med glädje vi kan säga att saker och ting ständigt utvecklas i en positiv riktning inom utbildningsprogrammen. Ändå förekommer fortsättningsvis grundläggande problem såsom upplevelser av orimlig belastning. Det vore ytterst viktigt att föra fram fungerande reformer som genomförts inom Aalto och på andra håll. Till exempel har mycket goda inlärningsresultat uppnåtts med hjälp av ökad interaktivitet genom digitala hjälpmedel på stora föreläsningar och andra metoder utan att innehållet behöver förenklas eller ribban sänkas, vilket många fortfarande verkar oroa sig för.
Vad borde göras?
Olika hinder kan undanröjas på olika sätt. Universitetet arbetar ständigt med studiearrangemangen och är också skyldigt att främja tillgängligheten. Aalto har ännu inte vänt på de lättaste stenarna. Tidsgränsen för att korrigera tentamina är fortfarande fyra veckor och följande möjlighet att avlägga en kurs kan vara först följande läsår. Det är svårt att göra något åt studiestödets belopp eller det dyra boendet, vilket leder oss till det mest intressanta, dvs. studenternas val att studera i den målsatta takten eller långsammare. Den frågan lämnas tyvärr ofta obehandlad, eller enstaka åtgärder såsom stipendier föreslås som lösningar. Alltför ofta klagar man över att studenterna jobbar under läsåret trots att Aalto är känt för sina relationer med arbetslivet. Även arbetsgivarna behöver påminnas om att studentarbetstagarna borde kunna avlägga sina studier med goda resultat vid sidan av arbetet för att samarbetet ska fungera.
Vid Aalto har förargligt få forskningsbaserade inlägg förekommit när det gäller hur studierna kan främja engagemanget och motivationen. Ofta beskrivs motivation som något slags endogen egenskap trots att studierna i sig kan väcka engagemang och utveckla seghet och studiefärdigheter. Det handlar inte om några trollkonster utan om välplanerad och väl genomförd undervisning och studievägledning. Ingen lärare får lämnas ensam med den uppgiften. Vid Aalto har man kontinuerligt arbetat med och fortsätter arbeta med utveckling, såsom enkäten om välbefinnande och åtgärder baserade på den samt kontinuerlig pedagogisk utbildning och utveckling av webbstudiemöjligheter. Dessvärre har diskussionen fastnat i gamla hjulspår.
De universitet som nu klarar sig bättre med avseende på 55 sp-indikatorn och som förbättrat sina resultat har förnyat sina undervisningsplaner, den akademiska handledningen, tidsplaneringen och dessutom sin interna kultur. De har till exempel tydligt kommunicerat att den ökande finansieringen används för att förbättra studierna och studenterna har erbjudits individuell vägledning och kontakt. Resurserna har använts för att förbättra systemet så att var och en åtminstone ska ha möjligheten att studera engagerat och i den målsatta takten. Även studerandena har gjort sin del och uppmuntrar varandra när studierna börjar gå för långsamt. Det tar tid att förändra en kultur, för både lärare och studerande, men livet är ingen kapplöpning. Vid universitetet håller man på att lära sig, inte att maximera resultaten för finansieringsindikatorerna utan att ge så många som möjligt möjligheten att förstå hur också det egna lärandet gynnas av att man förbinder sig till den målsatta studietakten.
Källor:
Material från projektet Campus Conexus: http://www.campusconexus.fi/
Den modell för studieförmåga som utvecklades som ett led i projektet: http://www.opiskelukyky.fi/
Elina Pekonen (2010): Esteitä opintopolulla? Opiskelijoiden kokemuksia esteistä ja esteettömyydestä Kuopion yliopistossa. http://epublications.uef.fi/pub/urn_isbn_978-952-61-0132-3/urn_isbn_978-952-61-0132-3.pdf
Genom tidningen Yliopistopedagogiikka kan alla intresserade hänga med i den senaste utvecklingen inom universitetspedagogiken: https://lehti.yliopistopedagogiikka.fi/
De finländska universitetens resultat enligt 55 sp-finansieringsindikatorn: https://vipunen.fi/fi-fi/_layouts/15/xlviewer.aspx?id=%2Ffi-fi%2FRaportit%2FYliopistokoulutus+-+v%C3%A4hint%C3%A4%C3%A4n+55+op+suorittaneet+uusi+-+yo.xlsb
Mer information:
Petteri Heliste, styrelsemedlem
Susanna Koistinen, högskolepolitisk sakkunnig