Framtidens studenter lever på basinkomst

Om vi vill att studentkåren genuint ska påverka måste den vara närvarande där samhällsdebatten förs. Finlandsarenan i Björneborg är en sådan plats, för där sammanstrålar finländska beslutsfattare, medier och politikintresserade under en hel vecka. AUS styrelse och två anställda finns på plats.

I en partiövergripande diskussion om framtidens sociala trygghet gjorde vi en djupdykning i problemen med socialskyddssystemet. Alla parter anser att systemet är fragmenterat och bör reformeras. De flesta parter ansåg att individualisering är ett bra mål. Studenternas ställning i eventuella reformer fick dessvärre inte särskilt mycket uppmärksamhet. Studenter nämndes bara en gång när FSD:s Matias Mäkynen tog upp problemen med bostadsstöd, särskilt bland studenterna.

Frågan är ändå ytterst viktig.

Studenterna skulle dra nytta av att arbeta i sin egen bransch vid sidan av studierna, grunda uppstartsföretag och skaffa samhällskompetens genom frivilligarbete. För närvarande räcker inte studiepenningen till för studierna, men samtidigt är det svårt att jobba med de låga inkomstgränserna. Bostadsbidraget beror i sin tur på partnerns (eller i värsta fall på rumskamratens som tolkats som sambo) inkomster, vilket i praktiken ger upphov till en försörjningsskyldighet som inte överensstämmer med 2010-talets värderingar. Ekvationen är svår.

Det finländska högskolesystemet erkänner inte heller deltidsstudier. Av högskolestudenterna betraktar sig 86 procent som studenter på heltid medan 14 procent ser sig som deltidsstuderande. Det är inte fråga om jobb i butikskassan. Av studenterna uppger 53 procent att deras förvärvsarbete är nära eller rätt nära förknippat med innehållet i deras studieprogram.

En lösning på de ovannämnda problemen är en stegvis övergång till ett system med basinkomst.

AUS förespråkar en basinkomst utan motprestation, som också inkluderar behovsprövade delar. Även om den genomförs på ett kostnadsneutralt sätt minskar basinkomsten byråkratin och bevarar den sociala trygghetens grundläggande betydelse som skyddsnät. Som ett första steg mot basinkomstmodellen bör den sociala tryggheten individualiseras: bostadsbidraget, utkomststödet och arbetsmarknadsstödet ska vara individanknutna och oberoende av partnerns inkomster.

Det är dags för följande regering att se över utkomstsystemet och samtidigt ta hänsyn till studenternas perspektiv. Det gäller inte enbart hur många euro som hamnar i vems ficka. Det gäller Finlands förmåga att också i framtiden fostra ekonomiska motorer som kan förändra världen. För att det här ska lyckas måste studenterna må bra.

Använd Studentsimulatorn så får du uppleva studenternas försörjningsutmaningar.

Lauri Seppäläinen
styrelsemedlem

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *