Archive for the ‘Culture & Community’ Category

Har du lösningen för klimatförÀndringen?

Tuesday, May 14th, 2019

Esbos mÄl Àr att vara den hÄllbaraste staden i Europa och kolneutralt fram till Är 2030. För att uppnÄ mÄlet behöver vi fÄ med hela Esbo och esboborna sÄ att vi kan kan ta Esbo, Finland och det internationella samarbetet mot en hÄllbar framtid.

 

Största delen av Esbos klimatutslÀpp utgörs av uppvÀrmingen av bostÀder, trafiken och elkonsumtionen. För att stöda hÄllbar utveckling i Esbo tas i bruk och utvecklas nya betydande lösningar baserade pÄ smart och ren teknologi tillsammans med samarbetspartners. Evenemanget Fiksu Assa besöker Aalto-universitetets metrostation 13-15.5. Vid metrostationen kan man prova pÄ underlÀttande och klimatsmarta lösningar för vardagen. Vid stationsomrÄdena centreras mÀnniskoflöden, boende och rörelse, och det utgör en vÀxande potential för olika servicelösningar.

 

Smarta lösningar med lĂ„g kolhalt stöder smidigheten i vardagen. Även under andra veckor gĂ„r kanske viktiga lösare av klimatförĂ€ndringen omkring pĂ„ Aalto-universitetets metrostation. StĂ€derna, staten, företagen och övriga organisationer behöver kunniga med en stark tvĂ€rvetenskaplig förstĂ„else bĂ„de nu och i framtiden. Endast ett perspektiv sĂ„som tekniskt, samhĂ€llsvetenskapligt, handelvetenskapligt, administrativt eller naturvetenskapligt rĂ€cker inte. Man mĂ„ste kunna identifiera vilka vetenskapsomrĂ„den och kunskaper som behövs för att fĂ„ till stĂ„nd stora och nödvĂ€ndiga lösningar.

 

Framförallt krÀver vÀgen mot kolneutralitet samarbete med olika mÀnniskor. Jag tror att bÄde studentlivet och vetenskapliga studier ger fÀrdigheter för det. InteraktionsförmÄgan utvecklas av att göra och glÀdjas  över livets resa tillsammans. Den hÀr resan fortsÀtter givetvis efter studierna ocksÄ, men under studietiden finns  utmÀrkta möjligheter att njuta av samarbete. Utöver gemensamma kursarbeten uppmuntrar jag er att tillbringa kvÀllar  och möta morgondagen tillsammans. Studenterna behövs som förÀndringsaktörer och Àndringsdrivare som del av ett samarbetsnÀtverk. Ni Àr lösarna nu och i framtiden!

 

 

 

Skribent: Niina NousjÀrvi arbetar
som planerare för hÄllbar utveckling pÄ Esbo stad.

 

 

 

 

 

 

MÄlet med projektet Fiksu Assa Àr att förbÀttra serviceutbudet pÄ tÄg- och metrostationerna och dÀrigenom smidiggöra stadsbornas vardag och uppmuntra till att anvÀnda lÄgkolhaltiga fÀrdmedel. HRM och stÀderna ordnar Fiksu Assa-evenemanget pÄ Aalto-universitetets metrostation 13-15 maj samt pÄ jÀrnvÀgsstationerna i Malm, Myrbacka, RiihimÀki och Tavastehus, dÀr nya, klimatsmarta lösningar för vardagen presenteras.

 

Aalto-universitetets metrostation, mÄ-fre 13.-17.5., se programmet (pÄ finska)

RiihimÀkis jÀrnvÀgsstation, mÄ-ti13-14.5.

Tavastehus jÀrnvÀgsstation, mÄ-ti 13.14.5

Myrbacka jÀrnvÀgsstation, on-lö 15-18.5

Malms jÀrnvÀgsstation, to-lö 16-18.5

 

Noggrannare tidtabeller och information om tjÀnsterna (pÄ finska) finns pÄ adressen www.fiksuassa.com och pÄ facebook-evenemanget, dÀr man Àven kan ge idéförslag för nya serviceformer pÄ stationerna.

LÀs utredningen om utvecklandet av stationsomrÄdena (pÄ finska) Analyysi asemaseutujen kehittÀmisestÀ liikepaikkoina erityisesti vÀhÀhiiliselle liiketoiminnalle

HÀlsningar frÄn St. Michel!

Friday, March 8th, 2019

Det nya Äret har börjat med fart hÀr i St. Michel dÄ föreningarnas nya styrelser tagit emot sina roller och vant sig vid sina nya ansvar. Jag har studerat hÀr i St Michel i ett halvÄr nu. Under den hÀr tiden har det blivit klart att vÄr intensiva gemenskap har en stark identitet. Trots vÄr ringa storlek Àr vi stolta och oursÀktande och uppskattningen av traditioner Àr pÄ topp i vÄr gemenskap.

I St. Michel anses relationerna med övriga skolor viktiga och vÀrda att vÀrna om. Jag tror inte att jag Àr den enda som anser att studier till sin grundnatur att söka nytt och utmana gammalt. DÀrför upplever jag att studieÄren berikas genom att bekanta sig med andra studentföreningar och studieorter och ger en rikare erfarenhet bÄde för en sjÀlv och andra.

Vintern nÀrmar sig sitt slut men innan det Àr dags att sucka av lÀttnad och rikta blicken mot vÄren Àr det Ànnu dags för eldprovet för de nya aktörernas: Mikkeli Roiad Trip som ordnas lördag 9.3.

Mikkeli Road Trip Ă€r ett evenemang med tvĂ„hundra deltagare och en tredjedel av studerandena pĂ„ campuset deltar pĂ„ sĂ€tt eller annat i genomförandet. En ansvarar för kontrollen, den andra för att leda modiga gĂ€ster som utmanar vintern genom vinterstormarna och den tredje för att inkvartera trötta hjĂ€ltar. Årets tredje största evenemang som ordnas pĂ„ Finlands minsta universitetscampus bjuder in studenter frĂ„n hela Finland pĂ„ besök till St Michel och smaka pĂ„ en liten del av den lokala studerandekulturen.

St. Michels identitet och anda förtÀtas i evenemanget. Ett ordpar som Àr centralt för evenemanget och som blivit en klisché men ÀndÄ Àr meningsfullt Àr Mikkeli Spirit. Vi kommer inte lÀngre ihÄg nÀr evenemanget ordnades för första gÄngen men vi Àr sÀkra pÄ att nÀstan alla önskar att den fortsÀtter lÄngt in i framtiden.

Den hÀr bloggtexten mÄ fungera som ett litet fönster mot Aaltouniversitetets folk i St Michel. Vi önskar att det hÀr inte Àr den enda hÀlsningen frÄn St Michel som ni fÄr, Äret har ju bara börjat. Det kvarstÄr mycket att berÀtta om sÄsom studenternas kontaktkulmination, Valborgen, och via sommaren mot gulisar som fyller hösten. Men vi ska Äterkomma till de hÀr senare. Nu entusiastiska mot Mikkeli Road Trip och vÄren!

Simo Halme, Chefredaktör, Probba ry

Aaltogemenskapens viktigaste resurs Àr mÀnniskorna och deras varierande bakgrunder

Monday, December 17th, 2018

Studentgemenskaper har alltid varit viktiga för mig, och deras betydelse i studenternas liv Àr stor. De Àr gemenskaper dÀr man vÀxer som mÀnniska, lÀr sig nya saker, lÀr kÀnna nya mÀnniskor och fÄr uppleva en unik kÀnsla av samhörighet. Under hösten har jag haft förmÄnen att lÀra kÀnna Aaltogemenskapen i samband med strukturprojektet. Jag har fördjupat mig i gemenskapens uppkomst, strukturerna den bygger pÄ i dag och framför allt hurdana mÀnniskorna Àr som gör Aaltogemenskapen sÄ unik. Det har varit en glÀdje och en Àra att möta medlemmarna i gemenskapen, lÀra sig av dem och under hela hösten utföra ett viktigt arbete i den hÀr gemenskapen.

Jag har trÀffat tiotals frivilliga, föreningsfunktionÀrer, delegationsmedlemmar och alumner och fÄtt höra mycket om vilken viktig och unik gemenskap den Àr och hur mycket den betyder för medlemmarna. Samtidigt har jag ocksÄ fÄtt höra om de utmaningar som medlemmarna upplever och som strukturprojektet förhoppningsvis ska lösa. Enligt de enkÀter, intervjuer och samtal jag genomfört Àr de största utmaningarna den upplevda ojÀmlikheten, frivilligfÀltets ologiska struktur och den otillrÀckliga föreningskategoriseringen.

Mitt mÄl har varit att involvera gemenskapens medlemmar sÄ mycket som möjligt, och under hösten har jag blivit positivt överraskad av mÀnniskornas mod att tala högt ocksÄ om svÄra saker, bÄde fördomar och ojÀmlikhet. Jag Àr sÀrskilt tacksam över att sakerna diskuterats konstruktivt och Àrligt pÄ de olika tillstÀllningarna.

Jag tycker att Aaltogemenskapen Àr unik eftersom den sammanför olika studentkulturer som har egna fina traditioner och viktiga evenemang. I samtalen med gemenskapens medlemmar har jag mÀrkt att mÄnga inte vet tillrÀckligt om varandras kulturer, men att alla har viljan att lÀra kÀnna varandra bÀttre. Det finns en vilja att samtidigt bÄde skapa en gemensam kultur och hÄlla fast vid och föra fram den egna kulturens sÀrdrag, men Ànnu finns kanske inte tillrÀckligt mÄnga platser som genuint sammanför de olika kulturerna och mÀnniskorna.

VÄren blir en speciell tid för Aaltogemenskapen eftersom ocksÄ magisterstuderandena inom det ekonomiska omrÄdet kommer att flytta till campuset i OtnÀs. DÄ kommer Aaltostudenterna att studera endast pÄ campusen i OtnÀs och S:t Michel. Ett stort gemensamt campus för största delen av studenterna och de lösningar som tagits fram under strukturprojektet kommer att göra gemenskapen Ànnu enhetligare. Projektet har avancerat snabbt under hösten, men det finns mycket kvar att göra och dÀrför fortsÀtter mitt arbete pÄ vÄren.

En viktig resurs i Aaltogemenskapen Àr mÀnniskorna med varierande bakgrunder som alla pÄ sitt unika sÀtt vill vara med och bygga upp gemenskapen. MÀnniskor som aktivt vill utveckla sin gemenskap kommer stÀndigt pÄ nya idéer och vidtar ÄtgÀrder för att förverkliga dem. Jag ser fram emot att fÄ fortsÀtta med projektet tillsammans med de hÀr mÀnniskorna och delta i utvecklingen av gemenskapen.

Text: Elina Nieminen

Elina Nieminen. Kuva: Aino Korpinen

HÀr kan du lÀsa om hur projektet avancerat hittills (pÄ finska): (https://inside.ayy.fi/pages/viewpage.action?pageId=40468584&preview=/40468584/40468654/2018_11_L13_SV_ratkaisuvaihtoehdot_taustamuistio.pdf )

MÄlet med gemenskapsstrukturprojektet Àr att med hjÀlp av enkÀter, intervjuer och samtal reda ut hur samarbetet mellan studentkÄren och dess föreningar och Aaltogemenskapens strukturer kan utvecklas sÄ att slutresultatet Àr en Ànnu enhetligare studentgemenskap dÀr studenterna vid de olika högskolorna beaktas mer likvÀrdigt Àn tidigare. Projetket inleddes i början av augusti och fortsÀtter pÄ vÄren.

Kulttuuri on taidetta, elÀmyksiÀ ja ainutkertaisia kokemuksia

Friday, December 7th, 2018

Tervetuloa Espooseen artsilaiset ja pian myös kauppakorkeakoulun maisteri- ja jatko-opiskelijat.

RyhmÀnne tulee varmasti sopeutumaan hyvin monikulttuuriseen kaupunkiimme. Espoossa voi kuulla jo nyt puhuttavan kaikkiaan 122 eri kieltÀ, ja runsaan kymmenen vuoden kuluttua joka kolmas vastaantulija puhuu ÀidinkielenÀÀn muuta kuin suomea tai ruotsia. MeidÀn onkin jatkuvasti opiskeltava asukkaidemme ja asiakkaidemme tarpeita sekÀ kehitettÀvÀ palveluita monimuotoisuutta ja tulevaisuutta ajatellen. Espoolla on pitkÀt perinteet kumppanuuksien kautta toteutettaviin palveluihin. Yhteistyön ja kumppaneiden kanssa toteutetaan myös iso osa kaupungin kulttuuripalveluista.

KulttuuriEspoo 2030 on kaupunginvaltuuston hyvĂ€ksymĂ€ ohjelma, jossa linjataan kaupungin tekemistĂ€ ja tavoitteita kulttuurin ja taiteen kautta. Ohjelman visio: ”Vuonna 2030 Espoo on luova ja rohkea kulttuurikaupunki, joka tukee kestĂ€vÀÀ elĂ€mĂ€ntapaa. Eri sektoreiden vĂ€linen yhteistyö toimii ja kaupunki menestyy kokeilevalla ja uteliaalla asenteella. Kulttuuri ja taide ovat lĂ€snĂ€ kaupungin hengessĂ€, asukkaiden arjessa, fyysisessĂ€ kaupunkiympĂ€ristössĂ€ ja espoolaisessa identiteetissĂ€â€.

Meille kulttuuri on taidetta, elÀmyksiÀ ja ainutkertaisia kokemuksia. Se on yhdessÀ oppimista, vaikeiden asioiden kÀsittelyÀ ja historiaa. Haluamme edistÀÀ kulttuurin ja taiteen saavutettavuutta kaikille asukkaille, sillÀ uskomme, ettÀ kulttuuri lisÀÀ hyvinvointia ja luo turvallisuutta sekÀ edistÀÀ yhteisöllisyyttÀ. Kulttuurin ja taiteen tulee olla lÀsnÀ niin arjessa kuin juhlassakin.

AYY:n uudet poliittiset linjaukset antavat kuvan aktiivisesta, rohkeasta ja ÀlykkÀÀstÀ toimijasta. OtaniemessÀ tarvitaankin energistÀ paikallista otetta alueen elÀvöittÀmiseksi, ja sen uuden identiteetin kehittÀmiseksi. Uskon, ettÀ AYY ja sen jÀsenet voisivat myös tuoda oman tÀrkeÀn lisÀn espoolaiseen kaupunkikulttuuriin laajemminkin. MitÀ jos yhdessÀ kehittÀisimme yliopistokaupunki Espoota ja meidÀn kaikkien tulevaisuutta?

Espoo on paljon muutakin kuin Otaniemi. Se koostuu viidestÀ kaupunkikeskuksesta, jotka kaikki ovat keskisuuren suomalaisen kaupungin kokoisia. Tunnetuin on varmasti Otaniemen vieressÀ oleva Tapiola, mutta myös LeppÀvaaraan, Espoonlahteen, MatinkylÀÀn ja Espoon keskukseen kannattaa uskaltautua vierailemaan. Kaikilla keskuksilla on oma identiteetti ja niiden jatkuva kehittÀminen tapahtuu yhdessÀ asukkaiden kanssa.

Sukeltakaa rohkeasti Espooseen ja kÀykÀÀ tutustumassa Karakallion ulkotaidealueeseen tai Ison Omenan monipuoliseen kirjastoon ja palvelutoriin. Tai menkÀÀ Sellosaliin kuuntelemaan poppia. Kun kesÀ tulee, hypÀtkÀÀ saaristoveneeseen ja kÀykÀÀ upouudessa Pentalan saaristomuseossa tutustumassa luontoon, lampaisiin ja saaristoelÀmÀÀn.

Olkaa kuin kotonanne ja kotiutukaa Espoossa.

 

Susanna Tommila

Kulttuurijohtaja, Espoon kaupunki

Festfolket gör Maskeraden till ett konstverk

Monday, October 1st, 2018

År 2018 firar Aalto-universitetets studentkĂ„r sitt KonstĂ„r. För att uppmĂ€rksamma KonstĂ„ret ger vi över ordet till kreativa mĂ€nniskor och grupper som verkar i Aaltogemenskapen. I oktober berĂ€ttar TOKYO rf om MaskeradĂ„rsfestens konstnĂ€rliga historia och nutid.

Maskeraddeltagare pÄ Knights of Hearts-festen Är 2016

Maskerad Àr TOKYOs, dvs. konst-, arkitektur- och designstudenternas Ärsfest.

Till skillnad frÄn sedvanliga Ärsfester Àr Maskerad ingen akademisk bordsfest, utan en kostymbal dit alla vid Aalto Àr varmt vÀlkomna. I Är ordnas festen lördagen den 27 oktober i Klockhallen i Teurastamo, Slakteriet, med temat FairytaleForestFire.

Maskeradtraditionen har sina rötter i det tidiga 1900-talet dÄ festen gick under namnet Ateneum Maskerad enligt högskolans dÄvarande adress. Ryktet förtÀljer att traditionen avbröts pÄ 1950-talet eftersom festfolket under Ärens lopp lyckats fÄ portförbud till alla restauranger i Helsingfors.

I början av 2000-talet beslutade TOKYO att Äteruppta traditionen. I och med skolans nya adress blev Ateneum Maskerad Arabia Maskerad och fick ett nytt tema varje Är.

I Är har vi strukit förledet Arabia frÄn namnet för att symbolisera att vi Àntligen lÀmnat campuset i Arabia bakom oss. Vem vet, kanske maskeraden fÄr ett nytt namn redan nÀsta Är?

Temat Ă„r 2011 var Retro Sci-fi

Vi försöker alltid se till att temat Ă€r aktuellt antingen i förhĂ„llande till vĂ„r studentförening eller den omgivande vĂ€rlden. TOKYOs sista Ă„r som sjĂ€lvstĂ€ndig studentkĂ„r firades till exempel under temat ‘Vive L’Art – Leve konsten!’ pĂ„ det Ă„rets Maskerad.

Årets tema, FairytaleForestFire, kan du tolka som du sjĂ€lv vill. För oss har klimatförĂ€ndringen varit inspirationen. I Ă„r har alla talat om den ytterst torra sommaren som prĂ€glats av varning för skogsbrand. Är klimatuppvĂ€rmningen verklig – eller bara en saga?

Som en del av campusfestivalen OtnÀs natt lördagen den 6 oktober ordnar TOKYO en utstÀllning över maskeradens historia.

Vi visar upp affischer, fotografier, videor och kostymer frÄn tidigare Är. PÄ vernissagen under OtnÀs natt presenterar vi ocksÄ Ärets officiella Maskeradaffisch och inleder biljettförsÀljningen.

Temat Ă„r 2015 var The Grand Illusion – Den stora illusionen

Maskeraden Àr konst för att deltagarna gör festen till ett konstverk.

Varje Är lÀgger deltagarna ner otaliga timmar pÄ att designa och skapa sina kostymer enligt sina egna tolkningar av temat. De bÀsta drÀkterna belönas i en kostymtÀvling som kröner kvÀllen. TÀvlingen Àr en chans för alla gÀster att ta del av varandras tolkningar av temat. MÄngfalden av kostymer och kreativiteten Àr ofattbar och förundrar Är efter Är.

Heidi Kivistö
Medlem i TOKYOs styrelse

Polytekarmuseet: 60-Ärigt skyltfönster för teknologerna

Monday, September 24th, 2018

I höst firar Polytekarmuseet i OtnÀs 60 Är med den fart och fröjd som mÀrkesÄret förtjÀnar. Men vad Àr egentligen Polytekarmuseet?

Museichef Tiina Metso berÀttar om museets ursprung och nulÀge och hur vÀrldens bÀsta Teknologmuseum fungerar och utvecklas.

En affisch frÄn 1957/58

VÄrt museum Àr som ett skyltfönster för vÄr gemenskap. Det berÀttar om det förflutna men ocksÄ om vad vi Àr nu och hur vi har blivit det vi Àr. I bÀsta fall fungerar museet som en mötesplats för olika mÀnskor dÀr man kan diskutera, hitta ett sammanhang och njuta av festligheter. Man kan sÀga att museet erbjuder nÀring för tankar.

Polytekarmuseet, Àven kÀnt som Teknologmuseet, har under sextio Är erbjudit ett flertal tillbakablickar till det förflutna med olika föremÄl och berÀttelser. Ofta kryddat med ett högt skratt!

Museet fick sin början Ă„r 1957 i gamla Poli (dvs. Tekniska högskolans studentkĂ„rs gamla byggnad pĂ„ Lönnrotsgatan) tack vare frivillig teknologarbetskraft. Åldern berĂ€knas frĂ„n och med att kommittĂ©n, som tar hand om museet, grundades ett Ă„r senare. Redan pĂ„ den tiden hade man hĂ€ngt upp trafik- och företagsskylltar, som man plockat upp under varierande exkursioner, pĂ„ vĂ€ggarna. Misstag hĂ€nder Ă€ven under vĂ„r tid.

Efter gamla Poli flyttade museet via Klondyke i Dipolen, dÀr en miniutstÀllning lades upp, till dess nuvarande hem mitt i Teknologbyns hjÀrta. Teknologbyn Àr dock inte helt vattentÀt, eftersom en vattenskada tvingade museet att temporÀrt flytta till de gamla bankutrymmena pÄ OtsvÀngen 11 och dÀrefter till Otstrandens cykelkÀllare. NÀsta temporÀra flytt kommer att ske redan vÄren 2019.

Grundtanken för vÄrt museum har alltid varit att vi gör allt tillsammans. Det finns alltid plats för en ytterligare frivillig i vÄr stora skara, vare sig det handlar om att piffa upp utrymmen, samla material eller att fira Ärsdagar. NÀr ett projekt blir Ànnu större, begÀr museet hjÀlp av gemenskapen omkring sig. Museet har alltid fÄtt den hjÀlp det behövt, och redan under den förra renoveringen sattes det in hundratals arbetstimmar i riktig talkoanda. DÀrför Àr vÄrt museum vÄr gemenskaps museum, dÀr det vÀrdefullaste Àr det att vi gör allt sjÀlva och tillsammans.

Tiden museet lever i förÀndras. Gemenskapen runt museet förÀndrar sig ocksÄ och anpassar och utvecklar sig enligt tidens behov. DÀrför mÄste Àven museet och dess medlemmar nÄ upp till dagens standard och förbereda sig inför framtidens svÄrigheter. Museet rekryterar mÄlmedvetet nya guider och andra aktiva eftersom museet utan nya mÀnskor till slut skulle bli en kÀllare utan vÀrde och kÀnsla.

NĂ€r vi sĂ€ger att vĂ„rt museum Ă€r ’vĂ€rldens bĂ€sta Teknologmuseum’, sĂ„ stĂ€mmer det mer Ă€n folk brukar tro. Enligt den internationella organisationen för museer, ICOM, Ă€r vi vĂ€rldens enda museum som Ă€gs och drivs av studerande. Samtidigt Ă€r museet det enda som enbart Ă€r inriktat pĂ„ studerandekultur.

Att vi har uppnÄtt den nivÄ vi har idag har krÀvt att otaliga teknologgenerationer, och frivilliga har sett möjligheten och vÀrdet i det arbete de har gjort för sig sjÀlva, museet och vÄr gemenskap. Museet glÀdjer tusentals besökare Ärligen och dess samlingar vÀxer konstant i storlek. Ett stort tack till alla som donerar sina vÀrdefulla minnen till museet. Varendaste donation Àr mer Àn varmt vÀlkommen och vi tackar hjÀrtligt för dem alla.

Att vi fyller 60 Ă„r i Ă„r krĂ€ver en fest med en stor skara glada mĂ€nskor. DĂ€rför vill vi fira vĂ„r 60-Ă„rsdag pĂ„ museet den 6.10 kl. 14–17. Festen Ă€r en del av programmet för kulturfestivalen OtnĂ€s natt. I programmet ingĂ„r förutom smĂ„tt och gott Ă€ven hĂ€lsningar frĂ„n museets begynnelse och roliga och hemlighetsfulla vinjetter med rubriken ”I den hĂ€r bilden finns jag!”. HjĂ€rtligt vĂ€lkomna!

OtnÀs, september 2018

Tiina Metso
Museichef

Svensk redaktion Henrik Hillner

JÀmlikheten ska gÀlla alla

Tuesday, September 11th, 2018

Början av det nya lÀsÄret Àr en bra tid att fundera pÄ vilken slags gemenskap vi vill vara för vÄra nya studerande.

MÄnga Àr nervösa inför sin första dag. De nya studenterna undrar hur det nya universitetet kommer att ta emot dem. Vi som redan studerar hÀr har ansvaret för att vÄr gemenskap Àr sÄ öppen, trygg, inkluderande och jÀmlik som möjligt för var och en som Àr hÀr och kommer hit.

Aalto-universitetets studentkÄr vill uppmÀrksamma jÀmlikhetsfrÄgorna bÄde i studentgemenskapen och vid universitetet för att vi enade ska kunna arbeta för en Ànnu bÀttre gemenskap.

JÀmlikhetsarbetet prÀglar AUS vardag. StudentÄren har trakasseriombud som studenter kan kontakta för att fÄ bÄde hjÀlp och rÄd om de rÄkat ut för trakasserier. AUS sakkunniga ger rÄd och utbildning i jÀmlikhetsfrÄgor för föreningsfunktionÀrer och tutorer. PÄ hösten för AUS ocksÄ en kampanj mot alla typer av trakasserier som förekommer i studentgemenskapen.

Jag bad rektor Ilkka NiemelÀ berÀtta om sina tankar kring jÀmlikhet och likabehandling. HÀr kan du se en video av samtalet.

Jag önskar hela Aaltogemenskapen ett lysande nytt lÀsÄr!

Noora VĂ€nttinen
AUS styrelseordförande

KonstÄret: Kreativiteten flödar i poledance

Monday, August 20th, 2018

År 2018 firar Aalto-universitetets studentkĂ„r sitt KonstĂ„r. För att uppmĂ€rksamma KonstĂ„ret ger vi över ordet till kreativa mĂ€nniskor och grupper som verkar i Aaltogemenskapen. I augusti berĂ€ttar poledanceföreningen Otanko om sin konst.

Bild: Assi Vainikka

Otanko, dvs. OtnÀs poledanceförening, bildades för exakt tre Är sedan av nÄgra poledanceentusiaster. Föreningen ordnar poledancetimmar för sina medlemmar varje vecka, andra aktiviteter med koppling till grenen, uppvisningar och tillfÀllen för utomstÄende att pröva pÄ. Otanko har för nÀrvarande cirka 150 medlemmar och 12 instruktörer.

Föreningen som verkar inom Aalto-universitetets studentkĂ„r ordnar danstimmar med tvĂ€rvetenskaplig stĂ€mning – förutom Aaltostudenter deltar ocksĂ„ mĂ„nga studerande frĂ„n t.ex. Helsingfors universitet. Det krĂ€vs absolut inte nĂ„gra förkunskaper för att kunna delta i verksamheten. Danstimmar ordnas ocksĂ„ för nybörjare och över hĂ€lften av de nuvarande instruktörerna har sjĂ€lva hittat grenen genom Otankos timmar.

Poledance Àr en form av scenkonst som kombinerar dans och akrobatik, dÀr rörelserna Àr vertikala och uppbyggda kring en cirka 45 mm tjock pÄle.

Grenen har sitt ursprung i kinesisk pÄle, en cirkusgren som utvecklades före vÄr tiderÀkning, och den indiska idrottsgrenen Mallakhamba frÄn 1100-talet. BÄda gÄr ut pÄ att utföra konststycken runt en lodrÀt pÄle som Àr tjockare och grövre Àn den som anvÀnds i dag.

Poledance i sin nuvarande form Àr en ung gren. Den första studion öppnades pÄ 1990-talet. Nya rörelser, tekniker och uttrycksformer utvecklas stÀndigt, vilket i jÀmförelse med grenar som utvecklats under en lÀngre tid möjliggör exceptionellt omfattande kreativitet Ànda upp till vÀrldsmÀsterskapsnivÄ.

Poledance kan upplevas bland annat pÄ uppvisningar under olika evenemang eller tÀvlingar pÄ olika nivÄer Äret om. Dessutom finns ett oÀndligt antal videor pÄ nÀtet, sÀrskilt pÄ Instagram och Youtube. Du kan testa grenen t.ex. pÄ Otankos timmar varje vecka. Nybörjartimmarna Àr öppna för vem som helst. I huvudstadsregionen finns ocksÄ mÄnga kommersiella poledancestudior dÀr du kan testa pÄ grenen.

De flesta av vÄra aktiva har hittat grenen nÀr de letat efter nya idrottsutmaningar och sÀtt att uttrycka sig sjÀlva genom dansen. Det Àr vanligt med en bakgrund inom idrott eller dans, Àven om det absolut inte krÀvs för att börja med poledance. Grenen Àr fascinerande eftersom Àven nybörjare kan göra och uttrycka mycket, men inte ens den bÀsta av dansare Àr fÀrdig.

MÄnga blir sÀrskilt inspirerade av hur poledance i hög grad övergett benens begrÀnsningar i sÀttet att röra sig och uttrycka sig: pÄ pÄlen rör man sig i luften genom att bÀra upp kroppen med nÀstan alla kroppsdelar om vartannat. Ofta uppstÄr de vackraste rörelserna och formerna högt uppe i luften medan ben och armar frigörs för att forma vackra linjer.

Poledance Àr konst pÄ samma sÀtt som andra dans- och akrobatikbaserade konstformer. Den kan vÀcka kÀnslor, berÀtta historier och uttrycka dansarens inre vÀrld.

För nÀrvarande skiljer sig poledance frÄn andra dansgrenar sÀrskilt i att den möjliggör ett exceptionellt mÄtt av kreativitet ocksÄ pÄ de högsta tÀvlingsnivÄerna. Det finns inte ett enda uttryckssÀtt eller en enda stÀmning som Àr rÀtt i en poledancekoreografi, och förutom möjligheterna att kombinera de basrörelser som utvecklats finns ett stort svÀngrum att utveckla egna unika rörelser. Det finns inget sÀtt att dansa som Àr objektivt rÀtt eller fel.

Sara Ikonen
Ordförande för Otanko ry

KonstÄret: 20 Är av heavy metal i OtnÀs

Tuesday, June 5th, 2018

År 2018 firar Aalto-universitetets studentkĂ„r sitt KonstĂ„r. För att uppmĂ€rksamma KonstĂ„ret ger vi över ordet till kreativa mĂ€nniskor och grupper som verkar i Aaltogemenskapen. I juni Ă€r det Metal Club MökĂ€ som stĂ„r i tur att berĂ€tta om sin verksamhet.

MökÀ spexar pÄ sitstÀvlingen 2018

Metal Club MökÀ Àr en kultur- och idrottsförening inom Aalto-universitetets studentkÄr och har som mÄl att sprida metallmusikens heliga, högstÀmda budskap.

Metal Club MökÀ, Àven kÀnd som MökÀ, föddes Är 1998 ur de metallÀlskande teknologernas galna behov av att ordna en metallfestival pÄ Alvarsplatsen. Ensam gÄr det inte, sÄ de hÄrfagra var tvungna att hitta fler av sitt slag. Resten Àr historia.

Vi lyssnar pÄ heavy. Vi badar bastu under helvetiska kval. Vi ordnar bandspelningar. Vi grillar nÀr vÀdret passar (alltsÄ allt som oftast). Vi ordnar utfÀrder till heavymusikaliska evenemang. Vi hjÀlper till med att ordna Tuskafestivalen varje Är. Vi spelar ocksÄ innebandy och fotboll relativt aktivt!

Den 3 och 4 augusti 2018 gör vÄr berömda MökÀfest en comeback.

TvÄdagarsfestivalen som Àr öppen för alla firar att MökÀ spridit heavy metal-musikens glÀdjebudskap bÄde i OtnÀs akademiska kretsar och utanför dem i 20 Är.

Festivalen som ordnas för tredje gÄngen Àger rum i restaurang TÀffÀ och efterfesten ordnas i Strandbastun. Festivalen erbjuder nÄgot för alla metallÀlskare och pÄ scenen stÄr band som pÄverkat bÄde MökÀ och hela Finlands heavykultur. Hittills har vi engagerat Ever Circling Wolves, Perihelion Ship, Cause of Death, Caught In The Between, Abstrakt, Asgardium, ARBALEST plays Bolt Thrower, Brymir och Urn.

Festivalen har mĂ„nga olika syften. Dels Ă€r den MökĂ€s svar pĂ„ Ă„rsfesten och en samlingsplats för de finlĂ€ndska akademiska heavyklubbarnas Ă„rliga möte, dels Ă€r den det mest konkreta uttrycket för vĂ„r kĂ€ra musik i OtnĂ€s. GrundidĂ©n nĂ€r man sprider metallens budskap Ă€r att spela musiken inför publik – uttryckligen live.

Under sin historia har MökÀ ordnat tiotals spelningar runtom i huvudstadsregionen. Men större Àr bÀttre och inspirerade av bÄde inhemska och utlÀndska festivaler vill vi ocksÄ ordna en egen! Visserligen tar vi ocksÄ intryck av de tidigare MökÀfest-evenemangen 2013 och 2015.

Även om festivalen Ă€nnu inte ordnas pĂ„ Alvarsplatsen kan ingen sia om framtiden.

SÄ varför Àr metallmusiken en konstform? Livet Àr inget liv utan distade gitarrer och dubbelbastrumma! Ingen annan musikstil har samma kraft.

Metallmusiken handlar om rÄ kÀnsla och djurisk energi. Den fÄr publiken i extas och frigör deras djuriska instinkter. Att headbanga och hÀrja i en moshpit Àr frigörande och avstressande.

MÄnga gör ÀndÄ misstaget att betrakta metallmusiken som endimensionell. Det finns ocksÄ riktiga virtuoser bland metallmusikerna. Texterna kan vara lika genomtÀnkta och stÀllningstagande som i andra genrer. Det finns en hisnande mÀngd subgenrer. Förutom de arketypiska thrash, death, black och power metal har all vÀrldens genrer och instrument under Ärens lopp blandats med metallmusiken. Det finns metallgrupper vÀrlden över.

PÄ MökÀfest bevisar vi hur stark och mÄngsidig metallmusiken Àr. Vi ses dÀr.

Combat Monster upptrÀder pÄ tidernas första MökÀfest 2013


Henrik Romppainen

Metal Club MökÀs vice ordförande

Campusinspiration frÄn Korea

Tuesday, May 29th, 2018

Styrelsen för Aalto-universitetets studentkÄr besökte Korea i maj för att bekanta sig med de lokala högskolornas campus. Resan vÀckte mÄnga tankar om hur OtnÀs campus kunde utvecklas.

Internationella intryck pÄ Korean Design Factorys campus. Yonsei. Bild: Emma Savela

AUS styrelse reser vart annat Är till Kina för att besöka vÀnstudentkÄren vid Tsinghua universitet i Beijing.

Varje gÄng kombinerar vi resan med ett annat resmÄl för att lÀra oss nÄgot nytt om hur andra universitet och studentkÄrer fungerar. Den hÀr gÄngen Äkte en del av AUS delegation till Aaltos koreanska samarbetsuniversitet KAIST, Yonsei och SNU (Seoul National University).

PÄ taket vid institutionen för miljöteknik testas nya typer av odlingsmetoder i en taktrÀdgÄrd. SNU. PÄ bilden Rosa VÀisÀnen, Niko Ferm och Tapio HautamÀki. Bild: Emma Savela

Högskoleutsikterna i Sydkorea Ă€r pĂ„ mĂ„nga sĂ€tt intressanta. Trots kulturskillnaderna finns mĂ„nga likheter med Finland. PISA-framgĂ„ngarna, utbildningsexpertisen, satsningarna pĂ„ teknikutveckling
 OcksĂ„ i Korea Ă„ldras befolkningen och behovet av inflyttande experter ökar, vilket betyder att ocksĂ„ Korea försöker locka utlĂ€ndska studerande.

Visst finns det ocksÄ skillnader. I motsats till Finlands nedskÀrningar i utbildningen syns ingen Ànde pÄ de koreanska utbildnings- och forskningsinvesteringarna, och till exempel Är 2015 hade rentav 69 procent av de unga vuxna i Sydkorea en högskoleutbildning. Siffran Àr den högsta i OECD-lÀnderna och 28 procentenheter högre Àn motsvarande siffra i Finland (OECD 2017: Population with tertiary education).

Det fanns mycket att lÀra sig, förstÄ och benchmarka under besöket! PÄ de fyra campus vi besökte sökte vi nya intryck sÀrskilt med tanke pÄ utvecklingen av OtnÀs campus och AUS viktiga Studentcentrumsprojekt.

Trappa att sitta pÄ i KAIST:s nya bibliotek. Ett exempel för vÄrt Studentcentrum? KAIST. Bild: Emma Savela

Idrotten Àr starkt nÀrvarande pÄ campus. KAIST. Bild: Emma Savela

Det allmÀnna intrycket av de koreanska universitetens campus Àr att utomhusomrÄdena utnyttjats pÄ ett sÀrskilt bra sÀtt. Det finns gott om angenÀma utomhusomrÄden.

Till exempel pĂ„ KAIST finns ett vattenelement pĂ„ en central plats pĂ„ campus (de lokala kallar det ”Ankdammen”), riktat mot den centrala öppna platsen och terrassomrĂ„det. OcksĂ„ pĂ„ andra campus finns mĂ„nga trivsamma platser dĂ€r studenterna kan umgĂ„s, studera, pausa eller till exempel Ă€ta en glass.

Sommartid betonas betydelsen av sĂ„dana stĂ€llen i OtnĂ€s – pĂ„ varma och soliga dagar Ă€r den lilla terrassen framför AUS huvudkontor full av mĂ€nniskor som njuter av sommarvĂ€dret. Kanske vi ocksĂ„ borde ha fler sĂ„dana stĂ€llen?

PÄ en central plats pÄ campus finns en damm omgiven av öppna platser och terrasser. KAIST. Bild: Emma Savela

PÄ Yonsei campus bildar vÀxtligheten och olika typer av ytmaterial angenÀma platser för studenterna att vistas. Yonsei. Bild: Emma Savela

PÄ campusomrÄdena framtrÀder ocksÄ grönskan, vÀxtligheten och den mÄngsidiga naturen.

Det sĂ€gs ofta att de bĂ€sta sidorna av Aaltos campus Ă€r grönskan och nĂ€rheten till naturen. ÄndĂ„ framhĂ€vs dessa teman bĂ€ttre i Korea.

Även om naturen spelar en viktig roll pĂ„ OtnĂ€s campus har till exempel OtnĂ€s havsnĂ€ra karaktĂ€r och strĂ€nder knappt utnyttjats alls. Hur ofta mĂ€rker man ens att vĂ„rt campus ligger sĂ„ nĂ€ra havet?

OtnÀs har ÀndÄ en stor potential. I och med det kommande campusutvecklingsarbetet kommer ocksÄ uteomrÄdena med sÀkerhet att fÄ mer uppmÀrksamhet.

Grön miljö pÄ Yonseis huvudcampus. Yonsei. Bild: Emma Savela

Vad gÀller Studentcentrumet finns inga direkta koreanska exempel som direkt skulle bidra till mÄlen för projektvisionen pÄ OtnÀs campus.

PÄ ett allmÀnt plan var benchmarkingen ÀndÄ mycket givande. Det var lÀrorikt att se hur konceptidéer pÄ pappret förverkligats i en annorlunda miljö. Vi hittade exempel pÄ bÄde arbetsutrymmen, printerstÀllen och klubblokaler.

Den personliga ingÄngen till en festarrangörs föreningslokal. SNU. Bild: Emma Savela

DanstrÀningar i korridoren i det lokala studentcentrumet. SNU. Bild: Emma Savela

Rent allmÀnt verkar den koreanska universitetsvÀrlden vara rÀtt annorlunda Àn den finlÀndska.

Det kanske mest minnesvÀrda vid varje universitet var de vÀlmÄende- och jÀmlikhetsteman som Àr aktuella ocksÄ vid Aalto, och deras synlighet pÄ varje campus.

MÀnskliga rÀttigheter och olika sÀtt att ingripa i trakasserier lyfts fram med stora affischer och pÄ webben. HjÀlp finns att fÄ bÄde per telefon och pÄ campusens hjÀlpcentrum. Förutom idéer för att utveckla vÄrt campus fick vi alltsÄ mÄnga nya idéer för AUS jÀmlikhetsarbete.

Affischer för mÀnskliga rÀttigheter pÄ campus. Yonsei. Bild: Tapio HautamÀki

Det bÀsta med besöket var de mÄnga samtalen med lokala studenter och personal. Tack till KAIST, Yonsei, Korean Design Factory och SNU för samarbetet!

Emma Savela
AUS styrelsemedlem (fastigheter och studentcentrumet, boende och andra tjÀnster)

Rosa VÀisÀnen
Intressebevakningssakkunnig (internationella Àrenden och nya studenter)