Det hÀr blogginlÀgget anknyter till AUS stÀllningstagande frÄn den 9 mars: /sv/blog/2017/03/16/aus-stipendier-gor-inte-studierna-smidigare/
LĂ€sĂ„ret 2015/2016 avlade 31,1 % av alla nĂ€rvaroanmĂ€lda studerande vid Aalto-universitetet minst 55 studiepoĂ€ng pĂ„ ett Ă„r. Av studenterna i kandidatskedet, dvs. dem som inlett sina studier inom de senaste 0â2 Ă„ren, avlade 44 % det hĂ€r antalet studiepoĂ€ng. Siffran Ă€r ett problem för studerandena eftersom universitetsstudierna dimensionerats för fem Ă„r, vilket innebĂ€r 60 studiepoĂ€ng per Ă„r, och Ă€ven studiestödet dimensionerats för samma tidsperiod. Det Ă€r svĂ„rt att tro att mindre Ă€n hĂ€lften skulle vĂ€lja att bli magistrar inom fem Ă„r om det vore möjligt att uppnĂ„ den mĂ„lsatta studietakten. Detta mantra om lĂ€ngden pĂ„ studierna har upprepats sedan slutet av 1800-talet, men problemet behöver vĂ€l knappast förnekas.
För universitetet Àr det hÀr ett problem eftersom en studietakt pÄ 55 studiepoÀng om Äret Àr en av universitetens finansieringsgrunder. 10 % av basfinansieringen enligt finansieringsmodellen för universiteten allokeras enligt denna indikator. Indikatorn togs in i finansieringsmodellen eftersom Undervisnings- och kulturministeriet genom den försöker styra universiteten att se till att studierna ordnas pÄ ett bra och högklassigt sÀtt. Universitetetslagen ÄlÀgger universiteten att ordna studierna sÄ att de gÄr att avlÀgga pÄ fem Är, och finansieringsmodellen stöder det hÀr kravet.
Universitetens finansiering har varit knapp de senaste Ären och dÀför försöker de alla göra studierna smidigare. Det lönar sig att komma ihÄg att finansieringen Àr ett nollsummespel. Om universiteteten förbÀttrar sitt resultat ökar inte summan som stÄr till förfogande, utan potten delas mellan universiteten sÄ att de universitet som uppnÄr de bÀsta resultaten gynnas. DessvÀrre har slÀpar Aalto efter nÀr det gÀller just den hÀr indikatorn, trots att universitetet annars klarar sig bra. Andra universitet har ökat andelen snabba studerande mer Àn Aalto.
Universiteten vet vilka faktorer som bidrar till eller drar ner pĂ„ studietakten. Till exempel Ă„ren 2011â2014 deltog ocksĂ„ Aalto i projektet Kyky som direkt producerade material om hur man ökar studieivern och förbĂ€ttrar studieförmĂ„gan för att studierna ska framskrida smidigt. I bakgrunden fanns projekt kring studieförmĂ„gan och Campus Conexus som liksom flera andra undersökningar utredde vilka saker som behövs för att studierna ska framskrida. Under de senaste Ă„ren har vi ocksĂ„ sett konkreta exempel bĂ„de inom Aalto och vid andra universitet som visat hur studierna kan göras smidigare utan att studenternas nöjdhet med studierna eller belastningen lider. Ny information samlas kontinuerligt till exempel genom enkĂ€ten kandidatresponsen, studenternas hĂ€lsoundersökning och Aaltos enkĂ€t om vĂ€lbefinnande AllWell.
Orsaker bakom lÄngsamma studier
Studenterna har olika orsaker till att studera lÄngsamt. En del av dem Àr medvetna val och en del beror pÄ omstÀndigheterna. Ett förenklat sÀtt att analysera dem Àr den gruppering som Elina Pekonen anvÀnt i sin pro gradu.
- Funktionshinder och sjukdomar
TillgÀngligheten i den fysiska och psykiska miljön samt problem med studenternas fysiska och psykiska hÀlsa Àr helt klart en faktor som drar ner pÄ studietakten. Hit hör till exempel studier som gÄr lÄngsamt pÄ grund av problem med inomhusluften. Aalto har förtjÀnstfullt satsat pÄ tillgÀnglighet och arrangemangen pÄ campuset pÄverkar sÀkert pÄ lÄng sikt. DessvÀrre uppvisar cirka en tredjedel av studerandena enligt SHVS hÀlsoenkÀt psykiska symptom. Det hÀr kan man motverka lokalt genom rutiner som stödjer den mentala hÀlsan, men universiteten kunde ocksÄ arbeta för att psykiska problem tas pÄ allvar pÄ campus och studierna underlÀttas med lösningar som stödjer tillgÀngligheten nÀr sÄdana problem framkommer.
- Sociala och kulturella hinder
Alla kÀnner sig fortfarande inte lika vÀlkomna pÄ universitetet. Till exempel minoritetsbakgrund, Älder eller nÄgon annan faktor kan inverka pÄ om man kÀnner sig som en del av gÀnget. Det hÀr har stor betydelse eftersom förankringen i studierna i hög grad sker genom social samvaro, som inte kan uppstÄ om man kÀnner att man lÀmnats ensam i studierna. MÄngkulturellt arbete görs ocksÄ för tillfÀllet i samarbete mellan Aalto och AUS, men för att undanröja sÄdana hinder krÀvs en medveten granskning av verksamhetssÀtten Àven pÄ individnivÄ.
En betydande faktor Àr ocksÄ lÀroanstaltens eller studiegÀngets egen kultur. Den omgivande andan kan antingen stÀrka tanken pÄ studier i mÄlsatt takt eller försvaga den.
- InlÀrningssvÄrigheter
Dyslexi eller andra svÄrigheter med inlÀrningen Àr en delfaktor som drar ner pÄ studietakten. Flera aktörer erbjuder till exempel kamratstöd, och tillgÀnglighetslösningar kan ocksÄ ordnas i studierna, men det kan ibland vara svÄrt att fÄ sÄdant stöd. Studiepsykologerna och studievÀgledarna som har kunskap om inlÀrningssvÄrigheter Àr mycket upptagna, och det Àr dÀrför mycket viktigt att lÀrarna Àr uppmÀrksamma. Det Àr motiverat att stÀlla frÄgan hur vÀl universitetens undervisningspersonal kan handleda personer med inlÀrningssvÄrigheter i studierna, och om det finns tillrÀckliga vÀgar framÄt.
- Ekonomiska utmaningar
Ekonomiska utmaningar Àr ett verkligt problem i huvudstadsregionen. I genomsnitt 72,1 % av en ensamboende studerandes inkomster gÄr Ät till boende i huvudstadsregionen. Ekonomisk stress har ocksÄ ett samband med mentala problem och problem med orken. De ekonomiska problemen pÄverkar studietakten pÄ tvÄ sÀtt. Under studierna mÄste man arbeta för att klara sig ekonomiskt, men arbetet kan fördröja studierna sÄ att studiestödsmÄnaderna tar slut. För studiestödet Àr det ytterst viktigt att man kan studera i en jÀmn takt. Vid Aalto har praxis förenhetligats, men fortfarande riskerar till exempel studiepoÀngen under praktikperioder lÀmna under minimigrÀnsen pÄ 5 studiepoÀng i mÄnaden som krÀvs för att studiestöd ska beviljas.
- Tidsplanering och att kombinera det övriga livet med studierna
De hĂ€r problemen Ă€r sĂ„dana som universiteten kan ta itu med pĂ„ ett mera direkt sĂ€tt. Konkreta medel som stödjer studierna Ă€r till exempel att lĂ€ra ut studiefĂ€rdigheter, ordna orienteringskurser och informationshandledning om varför man ska förbinda sig till studierna för att ha framgĂ„ng. Ănnu för nĂ„gra Ă„r sedan kunde man höra knot frĂ„n universitetet i stil med att det inte Ă€r deras jobb att hĂ„lla studenterna i handen, men lyckligtvis har det hĂ€r minskat nĂ€r kunskapen om metoderna och deras effekt har spridits. Förargligt fĂ„ studenter har sjĂ€lva en uppfattning av hur viktigt det Ă€r speciellt i början av studierna att förankra sig ordentligt och prioritera studierna. Förargligt fĂ„ lĂ€rare bygger medvetet in element som stödjer sjĂ€lvregleringsfĂ€rdigheterna i sin undervisning. Universiteten Ă€r ocksĂ„ dĂ„liga pĂ„ att stödja studenternas tidsplanering. Ibland Ă€r det omöjligt att planera studierna och studiebelastningen mer Ă€n ett halvt Ă„r framĂ„t, för att inte tala om ett treĂ„rigt kandidatprogram.
- Hinder i anslutning till undervisningen och studievÀgledningen
Till slut kommer förstĂ„s de hinder som direkt har att göra med sjĂ€lva studierna, och det skulle vara enkelt att rĂ€kna upp hur mĂ„nga som helst. AUS samlade in nĂ„gra av de viktigaste under en remissbehandling i fjol och genom diskussioner med studieansvariga. Belastningsgraden, tidtabellerna, oförutsĂ€gbara kombinationseffekter, bristen pĂ„ flexibilitet och sommarstudier, kurser som ordnas sĂ€llan, kurser som Ă€r dĂ„ligt planerade, sporadisk studievĂ€gledning, varierande praxis mellan skolorna och mĂ„nga andra omstĂ€ndigheter har ofta förts fram, för att inte tala om svĂ„righeterna att hitta information. Det Ă€r med glĂ€dje vi kan sĂ€ga att saker och ting stĂ€ndigt utvecklas i en positiv riktning inom utbildningsprogrammen. ĂndĂ„ förekommer fortsĂ€ttningsvis grundlĂ€ggande problem sĂ„som upplevelser av orimlig belastning. Det vore ytterst viktigt att föra fram fungerande reformer som genomförts inom Aalto och pĂ„ andra hĂ„ll. Till exempel har mycket goda inlĂ€rningsresultat uppnĂ„tts med hjĂ€lp av ökad interaktivitet genom digitala hjĂ€lpmedel pĂ„ stora förelĂ€sningar och andra metoder utan att innehĂ„llet behöver förenklas eller ribban sĂ€nkas, vilket mĂ„nga fortfarande verkar oroa sig för.
Vad borde göras?
Olika hinder kan undanröjas pĂ„ olika sĂ€tt. Universitetet arbetar stĂ€ndigt med studiearrangemangen och Ă€r ocksĂ„ skyldigt att frĂ€mja tillgĂ€ngligheten. Aalto har Ă€nnu inte vĂ€nt pĂ„ de lĂ€ttaste stenarna. TidsgrĂ€nsen för att korrigera tentamina Ă€r fortfarande fyra veckor och följande möjlighet att avlĂ€gga en kurs kan vara först följande lĂ€sĂ„r. Det Ă€r svĂ„rt att göra nĂ„got Ă„t studiestödets belopp eller det dyra boendet, vilket leder oss till det mest intressanta, dvs. studenternas val att studera i den mĂ„lsatta takten eller lĂ„ngsammare. Den frĂ„gan lĂ€mnas tyvĂ€rr ofta obehandlad, eller enstaka Ă„tgĂ€rder sĂ„som stipendier föreslĂ„s som lösningar. Alltför ofta klagar man över att studenterna jobbar under lĂ€sĂ„ret trots att Aalto Ă€r kĂ€nt för sina relationer med arbetslivet. Ăven arbetsgivarna behöver pĂ„minnas om att studentarbetstagarna borde kunna avlĂ€gga sina studier med goda resultat vid sidan av arbetet för att samarbetet ska fungera.
Vid Aalto har förargligt fÄ forskningsbaserade inlÀgg förekommit nÀr det gÀller hur studierna kan frÀmja engagemanget och motivationen. Ofta beskrivs motivation som nÄgot slags endogen egenskap trots att studierna i sig kan vÀcka engagemang och utveckla seghet och studiefÀrdigheter. Det handlar inte om nÄgra trollkonster utan om vÀlplanerad och vÀl genomförd undervisning och studievÀgledning. Ingen lÀrare fÄr lÀmnas ensam med den uppgiften. Vid Aalto har man kontinuerligt arbetat med och fortsÀtter arbeta med utveckling, sÄsom enkÀten om vÀlbefinnande och ÄtgÀrder baserade pÄ den samt kontinuerlig pedagogisk utbildning och utveckling av webbstudiemöjligheter. DessvÀrre har diskussionen fastnat i gamla hjulspÄr.
De universitet som nu klarar sig bĂ€ttre med avseende pĂ„ 55 sp-indikatorn och som förbĂ€ttrat sina resultat har förnyat sina undervisningsplaner, den akademiska handledningen, tidsplaneringen och dessutom sin interna kultur. De har till exempel tydligt kommunicerat att den ökande finansieringen anvĂ€nds för att förbĂ€ttra studierna och studenterna har erbjudits individuell vĂ€gledning och kontakt. Resurserna har anvĂ€nts för att förbĂ€ttra systemet sĂ„ att var och en Ă„tminstone ska ha möjligheten att studera engagerat och i den mĂ„lsatta takten. Ăven studerandena har gjort sin del och uppmuntrar varandra nĂ€r studierna börjar gĂ„ för lĂ„ngsamt. Det tar tid att förĂ€ndra en kultur, för bĂ„de lĂ€rare och studerande, men livet Ă€r ingen kapplöpning. Vid universitetet hĂ„ller man pĂ„ att lĂ€ra sig, inte att maximera resultaten för finansieringsindikatorerna utan att ge sĂ„ mĂ„nga som möjligt möjligheten att förstĂ„ hur ocksĂ„ det egna lĂ€randet gynnas av att man förbinder sig till den mĂ„lsatta studietakten.
KĂ€llor:
Material frÄn projektet Campus Conexus: http://www.campusconexus.fi/
Den modell för studieförmÄga som utvecklades som ett led i projektet: http://www.opiskelukyky.fi/
Elina Pekonen (2010): EsteitÀ opintopolulla? Opiskelijoiden kokemuksia esteistÀ ja esteettömyydestÀ Kuopion yliopistossa. http://epublications.uef.fi/pub/urn_isbn_978-952-61-0132-3/urn_isbn_978-952-61-0132-3.pdf
Genom tidningen Yliopistopedagogiikka kan alla intresserade hÀnga med i den senaste utvecklingen inom universitetspedagogiken: https://lehti.yliopistopedagogiikka.fi/
De finlÀndska universitetens resultat enligt 55 sp-finansieringsindikatorn: https://vipunen.fi/fi-fi/_layouts/15/xlviewer.aspx?id=%2Ffi-fi%2FRaportit%2FYliopistokoulutus+-+v%C3%A4hint%C3%A4%C3%A4n+55+op+suorittaneet+uusi+-+yo.xlsb
Mer information:
Petteri Heliste, styrelsemedlem
Susanna Koistinen, högskolepolitisk sakkunnig
