Bästa valborgsfirare!

Jag vill återkalla i vårt minne att valborg är en internationell högtidsdag.

Vår generation har vuxit upp i ett integrerat Europa och i ett internationaliserat Finland. Med desto större orsak har den offentliga debatten under de senaste åren varit förvånande.

Det har till och med föreslagits att nationen skulle klara sig själv om den kurade ihop sig och stängde sina gränser.

Men det gör den inte!

Globaliseringen och den internationella kunskapstävlingen är för hård för att vi skulle kunna klara oss med endast fem och en halv miljon huvuden hur smarta de än skulle vara.

Vid mitt hemuniversitet Aalto har jag sett hur stor potential en äkta internationell gemenskap utgör.

Innovationer, vetenskap och konst i världsklass uppstår endast om vi deltar i det globala tankeutbytet. Vi bör önska framtidsbyggarna välkomna även annanstans ifrån.

Om internationaliseringen inte framskrider är risken stor för en tillbakagång. Med vemod har jag fått ta del av berättelser om brittiska utbytesstudenter som mist sin framtid på grund av Brexit och om deras ångest.

Dock återstår det ännu arbete även här i Finland.

En del av hindren för internationalisering utgörs av lagstiftningen. Finlands system med uppehållstillstånd är byråkratiskt och högskolornas terminsavgifter lockar inte studerande från länder utanför EU.

En del av hindren är kulturella och i fråga om dem kan vi alla bidra med vår egen insats.

Den egna insatsen kan exempelvis vara att ingripa i rasism eller att bekanta sig med främmande kulturer.

Innan jag önskar er en god valborg påminner jag er ännu om att insamlingen Wappupotti, som samlar in medel för mentalhälsovårdsarbete, pågår fram till i morgon.

God internationell valborg!

På valborgsdagen 1.5.2019

Styrelseordförande Tapio Hautamäki

Det pågående året 2019 kan karakteriseras som ett politikens superår. I april blir det riksdagsval och genast i maj är det dags för Europaparlamentsval i alla medlemsländer i EU samtidigt. Under andra halvåret kommer eventuellt även det första landskapsvalet att hållas om riksdagen godkänner inrättandet av 18 nya landskap i samband med social- och hälsovårdsreformen.

Kärnan i samhällsdebatten kommer att utgöras av EU.  Det  garanteras av  valdebatterna, den kraftfulla Brexit-situationen och Finlands ordförandeskap i EU som börjar i juli. Finland kommer att lotsa Europarådet som representerar medlemsländerna under en tid där kommissionens sammansättning och arbetsprogram bildas.

EU har en stor betydelse för finländarna och internationella företag som verkar i landet. En väsentlig del av lagstiftningen som genomföra i Finland får sin början i Bryssel. Med en reglering på EU-nivå strävas att skapa enhetliga spelregler och marknader för hela unionen samt att säkra fri rölighet för människor, saker, tjänster och kapital mellan medlemsländerna. Så kan man bl.a. undvika tunga tillstånds- och tullförfaranden.

Internationella handelsavtal, regler för hur den inre marknaden fungerar och åtgärder mot klimatförändringar som EU överenskommit, kan skapa nya marknader för andra, men för en del företag kan den nya förordningen innebära slutet på en traditionell affärsmodell. Att identifiera och påverka politiska risker har blivit en konkurrensfaktor för företagen.

Politikens och regleringens inverkan på företagens vardag ökar. Därför måste även handelsstuderande fästa uppmärksamhet vid reglering och politiska risker. Regulatorisk know-how är definitivt till nytta även för framtida arbetsuppgifter. Ett bra exempel är Aalto-universitetets studentkår som sommaren 2018 bekantade sig med lobbiningen i Bryssel genom att besöka ett internationellt föregångarföretag i påverkning och lobbning; FleishmanHillard. I Finland representeras kedjan av Eurofacts Oy.

Under valet är det dags att påverka. Saker som man anser är viktiga bör tas upp och således påverka valdebatten, vare sig det är fråga om företag eller studerande. Man kommer säkert att lyssna på dem som har mycket att säga och välgrundade argument!

Simo Hiilamo

Senior konsult

Eurofacts Oy

1. Stick ut

Du har skickat in din ansökan och hoppas arbetsgivaren kommer ihåg den. Ofta har platsannonsen ett telefonnummer till en person som ger mer information om det lediga jobbet. Tveka inte att ta kontakt, men ring bara om du verkligen har ett ärende. Syftet med ett sådant samtal är att ställa frågor om det lediga jobbet och lämna ett avtryck i rekryterarens minne, men du kan också göra det på fel sätt och ge ett slarvigt intryck om du frågar om något som redan framgår av platsannonsen.

2. Förbered dig

Fick du en kallelse till intervju tack vare din lyckade ansökan? Utmärkt! Fortsätt göra ett gott intryck genom att förbereda dig omsorgsfullt för intervjun.

Lär dig mer om organisationen. Fundera på frågor som eventuellt kan komma upp under intervjun och tänk ut dina svar på förhand. Men under inga omständigheter ska du lära dig svaren utantill, för det märks om ett svar är inövat. Det får dig att verka tillgjord och väcker frågor om din kompetens. Tänk på förhand ut vilken tilläggsinformation du själv vill ha om organisationen eller arbetsuppgifterna och fråga i slutet av intervjun om temat inte annars kommer upp. Intervjun är också en chans för dig att bedöma om du verkligen vill arbeta i just den här organisationen och med de här uppgifterna.

Den klassiska frågan i en arbetsintervju är ”varför ska vi välja just dig”? Var beredd på att besvara den frågan med en kort presentation av din egen kompetens, motivation och lämpliga personlighet för just det jobb du söker.

3. Intervjun

Intervjusituationer är alltid spännande, med försök slappna av och vara dig själv. Det betyder givetvis inte att du ska komma i mjukisbyxor eller lägga fötterna på bordet. Många funderar på den lämpliga klädseln för en arbetsintervju. Här är svaret: prydliga och rena kläder, inget desto speciellare.

Det är verkligen okej att ta med anteckningsmaterial till intervjun. Men använd papper och penna i stället för din telefon eller pekplatta, för mobilapparater stör garanterat din koncentration. Kom förresten ihåg att slå av ljudet på din telefon och placera den utom synhåll.

Ta med dina arbets- eller studieintyg eller din portfolio med arbetsprover till intervjun och erbjud arbetsgivaren att läsa dem, t.ex. redan i början av intervjun. Se till att placera alla intyg och arbetsprover prydligt i viktighetsordning, inte hopskrynklade eller i separata plastfickor eller kuvert.

Lyssna noga på frågorna och be om preciseringar vid behov. Var och en har säkert hakat upp sig under en arbetsintervju, men låt det inte göra dig nervös. Ta ett djupt andetag, försök slappna av och be t.ex. intervjuaren att upprepa frågan.

När du svarar ska du vara ärlig och inte överdriva din egen kompetens. Tala inte illa om dina tidigare arbetsgivare även om du lämnat dem med smällande dörrar. Var också ärlig om du får frågan om du samtidigt söker andra jobb. Om rekryteraren verkligen tycker du är intressant som sökande kan vetskapen om att du söker andra jobb påskynda arbetsgivarens beslut.

4. Referenserna

Ofta är referenserna tidigare eller nuvarande arbetsgivare, men t.ex. vid byte av arbetsplats är det förståeligt att den sökande inte vill berätta för sin chef om jobbsökningen. Dina referenser behöver inte nödvändigtvis vara chefer, utan kan också vara andra personer som följt dig i arbetslivet och kan ge information som är relevant för det lediga jobbet – t.ex. en arbetskamrat, en samarbetspartner eller en företrädare för en intressentgrupp. Dessutom kan du ha olika referenser för olika uppgifter. Jag har hört om en arbetssökande som efter intervjun bad intervjuaren ställa upp som referens. Det rekommenderar jag ändå inte, eftersom referensen ska vara en person som verkligen känner dig och din kompetens.

Kom ihåg att be om tillstånd att ange en person som referens, så att de kan förbereda sig på att en rekryterare evenetuellt tar kontakt.

5. Lämplighetstest

Många arbetsgivare vill utreda de sökandes lämplighet för uppgiften efter att de tagit sig vidare från intervjun. Det finns många slags lämplighetstest och utvärderingar, och deras innehåll varierar enligt arbetsuppgiften. Lämplighetstest är smarta eftersom den sökande sällan kan fuska. Ett test som är omsorgsfullt utarbetat pågår i timmar, kanske en hel arbetsdag, och inbegriper ofta både individuella uppgifter och grupparbeten samt en personlig intervju. Genom deltagandet och responsen får den sökande därför verktyg för att vidareutveckla sina egna styrkor.

Det lönar sig inte att säga nej till ett lämplighetstest även om du är nervös, för då lär du inte gå vidare i rekryteringsprocessen. Om du kallas till ett lämplighetstest kan du i praktiken förbereda dig på samma sätt som inför en intervju, dvs. koppla av, vara dig själv, fundera på din egen kompetens och hur den kan utnyttjas på bästa sätt i jobbet du söker.

6. Valet

En rekryteringsprocess som tar veckor eller månader är inte bra för någon. Om den som rekryterar inte informerat om tidsschemat lönar det sig att frimodigt fråga redan under intervjun så att du kan planera din egen jobbsökning.

Rekryteraren kommer att välja den person som passar bäst i organisationen som helhet. Då spelar inte bara kompetensen och erfarenheten in, utan även hur personen passar i ett visst team. Kom alltså ihåg att du kan vara det bästa valet för något annat jobb även om du inte var den mest lämpade för just den här organisationen.

Om du inte blir vald lönar det sig att be om respons om processen så att du kan bättra på din prestation inför nästa rekrytering.

Avslutning

Jobbsökning kan vara utmattande om du alltid får ett nej. Ge inte upp hoppet, var positiv! Det finns en plats för dig där ute – vänta bara!

Saknar du något i den här texten? Dela dina egna tips i kommentarsfältet!

Johanna Pietiläinen

AUS förvaltnings- och HR-chef

Studentrepresentanter är studerande som har intresse för att påverka. Studentrepresentanter finns i program, anläggningar, skolor och central administration av Aalto universitet. Som studentrepresentant kan man ha nyttiga erfarenheter för arbetslivet och tillfällen att påverka Aaltogemenskapen.  

Studenten är den bästa experten på sin egen vardag. Det låter som en självklarhet, men är en sanning som behöver betonas. Ingen annan kan studenternas ärenden lika bra, och ingen annan talar heller för studenterna. Så är det också i universitetets förvaltning. Studentrepresentanternas uppgift är att göra Aalto-universitetet till en bättre plats för studerande.  

För universitetet och livet

Som studentrepresentant lär du dig förstå hur en stor organisation fungerar. Aalto-universitetets personal består av 4 216 personer och budgeten för 2017 var 345 miljoner euro. Aalto-universitetet påverkar både i Esbo, i Finland och internationellt. Att delta i utvecklingen av en sådan organisation är en stor merit.  

Alla studerande kommer att arbeta i branscher där det hålls möten. Det lönar sig att redan nu lära sig hur man påverkar på ett möte – det är en konkret arbetslivsfärdighet som är lättare att lära sig som studentrepresentant än på en föreläsning.  

Som studentrepresentant blir du också en mer integrerad del av det akademiska samfundet. Du träffar människor från olika branscher och kan få kontakter som hjälper dig i arbetslivet. I en mångvetenskaplig miljö stärker och skärper du din egen yrkesidentitet.  

Gemenskap bland studentrepresentanterna

Bilden av studentrepresentantskapet som ett ensamt arbete har förpassats till historiens sophög. Studentrepresentanterna får stöd av varandra och bedriver allt mer intressebevakning tillsammans. Ingen blir lämnad ensam. Inte ens en ersättare behöver rulla tummarna, utan får frimodigt delta i studentrepresentanternas gemensamma träffar.  AUS satsar särskilt på att alla högskolornas studentrepresentanter ska kunna diskutera och lära sig av varandra.

Uppdraget som studentrepresentant i förvaltningen är ett sätt att förändra Aaltogemenskapen, men lärdomarna och erfarenheterna består långt efter att du tagit examen.  

Det är nu tid att söka till halloped för året 2019 och mer info kan läsas på ayy.fi/sv/halloped.

Laura Luoto

Valsamordnare, studentrepresentanter  

Hur kan vi förbättra studentboendet? Aalto-universitetets studentkår engagerar sina medlemmar i utvecklingen av ännu bättre bostadstjänster.

Studenter på kursen Information Technology Program

Att hyra ut studentbostäder till ett rimligt pris hör till AUS mest centrala medlemstjänster.

AUS fastighetsstrategi bestämmer ett rimligt pris för verksamheten och andra mål varav ett är att utveckla kollektiva boendeformer och göra dem populärare. Ämnet är viktigt eftersom cirka en tredjedel av AUS bostäder är gemensamma bostäder, även om antalet ettor i bostadsbeståndet ökar med varje nybygge.

I år satsar AUS på många sätt på utvecklingen av bostadstjänsterna. Under årets lopp har vi gjort många små och större uppdateringar i vårt ansökningssystem Domo, och utvecklingsarbetet fortsätter. Våren 2018 anslöt sig AUS till Suomen Opiskelija-asunnot SOA rf, och samarbetet med andra studentbostadssammanslutningar har förtätats.

Studentkåren gör också mycket i samarbete med studentkårens medlemmar. Sommaren 2018 förenade AUS sina krafter med Aalto-universitetet inom ramen för kursen Information Technology Program. En grupp bestående av studenter kartlade som en del av kursen nuläget inom AUS bostadstjänster, bland annat genom att intervjua invånare och anställda.

Dessutom studerade gruppen andra aktörers bostadstjänster, tog fram idéer för nya tjänster och övervägde olika sätt att lyfta upp de möjligheter som kollektivt boende erbjuder.

Under projektets gång framkom två viktiga utvecklingsobjekt: kommunikationen om kollektiva boendealternativ redan i bostadssökningsskedet och stödet till invånarna för att göra bostädernas delade utrymmen trivsamma och mer hemtrevliga.

AUS kartlägger ännu under det här året medlemmarnas upplevelser och önskemål i större omfattning. En medlemsenkät om medlems- och bostadstjänsterna genomförs på hösten. Vi i studentkårens bostadsteam ser fram emot resultaten och de idéer enkäten ger oss. Vi kommer garanterat att utnyttja dem i planeringen av det kommande årets verksamhet.

I AUS bostäder bor många små och större gemenskaper där invånarna trivs i bostäder som avspeglar dem själva. Studentkåren fortsätter arbeta för att allt fler nöjda gemenskaper ska uppstå även i framtiden.

Riitu Nuutinen
Servicechef, AUS

I started my Vaisala career as a Giant Leap intern in summer 2016. What you need to know about “Giant Leapers” is that each of them is assigned with a project that they need to solve – only in a few months! In my project, I worked in the Industrial Measurements Business Area, developing system testing practices. The project ended up being very hands-on: I got to build an automated test station which enables nightly regression tests for products under development. As such, the experience proved to be an intriguing mixture of hardware, software and networks.

After the summer, I continued to work on the subject as a Master’s Thesis Worker. The framework for automated tests – my Giant Leap Project – was ready by then, and now it was time to build the actual test setups. The work included such interesting tasks as the creation of hardware prototypes and programming of a test library. In the end, I managed to develop a setup that enabled automated tests for smart measurement probes.

In the spring 2017, I graduated from Aalto University with Electrical Engineering as my major, but the work I started at Vaisala still continues, as I now work with test automation and system testing. Thus applying for the Giant Leap project proved to be a turning point in my career. Vaisala is truly a great place to work with a combination of meaningful tasks, friendly coworkers and professional atmosphere.

Niina Kajovuori,

Test engineer

Uthyrningen av evenemangslokaler hör till AUS viktigaste medlemsservice. AUS lokalsektor arbetar för att lokalerna och utrustningen i dem ska motsvara användarnas förväntningar och behov. Många andra aktörer, t.ex. Campussektionen och Smökkis köksutbildare, spelar också en viktig roll i utvecklingen av lokalerna och verksamheten.

Både föreningar och privatpersoner kan boka AUS lokaler. Lokalerna är viktiga för gemenskapen eftersom många typer av evenemang och tillställningar kan ordnas där.

Lokalsektorn ansvarar för underhållet och utvecklingen av lokalerna och består av en styrelsemedlem med ansvar för lokalärenden samt servicechefen och andra anställda i service- och fastighetssektorerna. Eftersom det finns så många lokaler och flera av dem välanvända är den information vi får från användarna genom granskningslistorna ytterst viktig. Tack alla ni som omsorgsfullt fyller i listan före ni börjar använda lokalen! Med hjälp av listan går informationen snabbt till lokalsektorn och vi kan åtgärda brister och fel så snabbt som möjligt.

Bilderna föreställer ljusa Ossinkulma, Ossinsauna som renoverats av Campussektionen, den anrika Strandbastun och bastun på Atlantgatan på Busholmen i Helsingfors.

Lokalsektorn år 2017 i siffror:

• 9 bastur
• 17 sitz- och andra lokaler 
• Totalt över 7000 bokningar år 2017 (En svindlande mängd!)
• 1 helt ny lokal (kabinettet och bastun på Atlantgatan) 
• 1 totalrenoverad lokal (Ossinsauna, tack till Campussektionen!)
• 2 förhandsbokningstillfällen (så kallade lokalhamstringar)
• Många förbättringar i utrustningen: ljudåtergivning, hushållsmaskiner, möbler, serviser… 

Vad händer år 2018?

Renoveringen av fastigheterna Bistervägen 3, 5 och 7 fortsätter och kommer under år 2018 att påverka både föreningarnas egna klubbrum och förråd och flera evenemangslokaler i fastigheterna. Inga nya bokningar för Gorsu har kunnat göras sedan den 8 januari och följande lokaler som tas ur bruk är tatamisalen och Byns vardagsrum (från och med den 1 april) samt allaktivitetslokalen (från och med den 1 juli). Före årsskiftet tas också Sitzköket, Braskabinettet och Takbastun ur bruk på grund av renoveringar. Renoveringarna är en utmaning för evenemangsarrangörerna, men samtidigt för de med sig möjligheter att utveckla lokalerna. Vi försöker beakta användarnas önskemål mera i planeringen och renoveringen av lokalerna. Vi återkommer säkert till det här temat under 2018! Redan nu kan du skicka respons och idéer till lokalsektorn t.ex. per e-post på adressen tilat@ayy.fi.

Och ja, vi läser verkligen granskningslistorna!

Vi önskar er en fin start på det nya året!

Riitu Nuutinen

Servicechef hos AUS

—

Presentationer, bokningsanvisningar och användningsregler för alla AUS lokaler finns på webbplatsen: /sv/medlemmar/tjanster/uthyrning-av-lokaler/

AYY myönsi opiskelijoiden Seal of Approval -palkinnon Kandidaattikeskukseen toukokuussa 2017 avatulle hiljaiselle huoneelle. Palkinnon kävivät luovuttamassa AYY:n vuoden 2017 hallituksen jäsen Emmi Kosomaa ja kansainvälisten asioiden asiantuntija Rosa Väisänen Aalto-yliopiston turvallisuuspäällikkö Seija Piiponniemi-Lahdelle.

AYY:n Emmi Kosomaa ja Rosa Väisänen (vasemmalla) luovuttivat Seal of Approval -kunniakirjan ja Seija Piiponniemi-Lahdelle ja henkilöstöjohtaja Eliisa Lassilalle. Kuva: Eeva Lehtinen.

Aalto-yliopiston hiljainen huone on kaikkien opiskelijoiden ja henkilökunnan yhteiseen käyttöön avattu hiljentymisen, meditaation, rauhoittumisen ja rukouksen tila, jota saavat käyttää kaikki uskonnosta, maailmankatsomuksesta tai kansallisuudesta riippumatta. Kansainvälisessä yliopistossa opiskelee ja työskentelee paljon eri uskontokuntien edustajia sekä uskontoihin kuulumattomia, jotka kaipaavat hiljentymis- ja rukoilutilaa työpäivän aikana. Huoneen avaaminen yleisölle on hieno esimerkki kansainvälisen yliopiston kehitystyöstä, joka huomioi kansainvälisen yhteisön tarpeet. Näiden sekä tilasta saatujen positiivisten käyttökokemusten perusteella AYY myönsi hiljaiselle huoneelle Seal of Approvalin merkiksi tärkeästä käytännöstä Aalto-yliopiston sisällä.

Hiljainen huone sijaitsee Kandidaattikeskuksen ensimmäisessä kerroksessa, M-siivessä (M135).

Lue lisää:

Kandidaattikeskukseen avataan hiljainen huone

—

Opiskelijoiden Seal of Approval on palkinto, joka voidaan myöntää opiskelijoiden mielestä hyville käytännöille Aalto-yliopistossa. Myöntämällä Seal of Approvalin haluamme antaa tunnustusta esimerkiksi opiskelijoiden hyvinvointia, opintojen mielekkyyttä, vuorovaikutusta tai vaikka yliopiston ilmapiiriä parantaville käytännöille, joita näkisimme mielellämme käytettävän laajemminkin Aallossa. AYY:n edunvalvontasektori kerää ideoita eri puolilta yliopistoa opiskelijoiden avustuksella ja myöntää Seal of Approval -palkintoja säännöllisen epäsäännöllisesti!