1. Stick ut

Du har skickat in din ansökan och hoppas arbetsgivaren kommer ihåg den. Ofta har platsannonsen ett telefonnummer till en person som ger mer information om det lediga jobbet. Tveka inte att ta kontakt, men ring bara om du verkligen har ett ärende. Syftet med ett sådant samtal är att ställa frågor om det lediga jobbet och lämna ett avtryck i rekryterarens minne, men du kan också göra det på fel sätt och ge ett slarvigt intryck om du frågar om något som redan framgår av platsannonsen.

2. Förbered dig

Fick du en kallelse till intervju tack vare din lyckade ansökan? Utmärkt! Fortsätt göra ett gott intryck genom att förbereda dig omsorgsfullt för intervjun.

Lär dig mer om organisationen. Fundera på frågor som eventuellt kan komma upp under intervjun och tänk ut dina svar på förhand. Men under inga omständigheter ska du lära dig svaren utantill, för det märks om ett svar är inövat. Det får dig att verka tillgjord och väcker frågor om din kompetens. Tänk på förhand ut vilken tilläggsinformation du själv vill ha om organisationen eller arbetsuppgifterna och fråga i slutet av intervjun om temat inte annars kommer upp. Intervjun är också en chans för dig att bedöma om du verkligen vill arbeta i just den här organisationen och med de här uppgifterna.

Den klassiska frågan i en arbetsintervju är ”varför ska vi välja just dig”? Var beredd på att besvara den frågan med en kort presentation av din egen kompetens, motivation och lämpliga personlighet för just det jobb du söker.

3. Intervjun

Intervjusituationer är alltid spännande, med försök slappna av och vara dig själv. Det betyder givetvis inte att du ska komma i mjukisbyxor eller lägga fötterna på bordet. Många funderar på den lämpliga klädseln för en arbetsintervju. Här är svaret: prydliga och rena kläder, inget desto speciellare.

Det är verkligen okej att ta med anteckningsmaterial till intervjun. Men använd papper och penna i stället för din telefon eller pekplatta, för mobilapparater stör garanterat din koncentration. Kom förresten ihåg att slå av ljudet på din telefon och placera den utom synhåll.

Ta med dina arbets- eller studieintyg eller din portfolio med arbetsprover till intervjun och erbjud arbetsgivaren att läsa dem, t.ex. redan i början av intervjun. Se till att placera alla intyg och arbetsprover prydligt i viktighetsordning, inte hopskrynklade eller i separata plastfickor eller kuvert.

Lyssna noga på frågorna och be om preciseringar vid behov. Var och en har säkert hakat upp sig under en arbetsintervju, men låt det inte göra dig nervös. Ta ett djupt andetag, försök slappna av och be t.ex. intervjuaren att upprepa frågan.

När du svarar ska du vara ärlig och inte överdriva din egen kompetens. Tala inte illa om dina tidigare arbetsgivare även om du lämnat dem med smällande dörrar. Var också ärlig om du får frågan om du samtidigt söker andra jobb. Om rekryteraren verkligen tycker du är intressant som sökande kan vetskapen om att du söker andra jobb påskynda arbetsgivarens beslut.

4. Referenserna

Ofta är referenserna tidigare eller nuvarande arbetsgivare, men t.ex. vid byte av arbetsplats är det förståeligt att den sökande inte vill berätta för sin chef om jobbsökningen. Dina referenser behöver inte nödvändigtvis vara chefer, utan kan också vara andra personer som följt dig i arbetslivet och kan ge information som är relevant för det lediga jobbet – t.ex. en arbetskamrat, en samarbetspartner eller en företrädare för en intressentgrupp. Dessutom kan du ha olika referenser för olika uppgifter. Jag har hört om en arbetssökande som efter intervjun bad intervjuaren ställa upp som referens. Det rekommenderar jag ändå inte, eftersom referensen ska vara en person som verkligen känner dig och din kompetens.

Kom ihåg att be om tillstånd att ange en person som referens, så att de kan förbereda sig på att en rekryterare evenetuellt tar kontakt.

5. Lämplighetstest

Många arbetsgivare vill utreda de sökandes lämplighet för uppgiften efter att de tagit sig vidare från intervjun. Det finns många slags lämplighetstest och utvärderingar, och deras innehåll varierar enligt arbetsuppgiften. Lämplighetstest är smarta eftersom den sökande sällan kan fuska. Ett test som är omsorgsfullt utarbetat pågår i timmar, kanske en hel arbetsdag, och inbegriper ofta både individuella uppgifter och grupparbeten samt en personlig intervju. Genom deltagandet och responsen får den sökande därför verktyg för att vidareutveckla sina egna styrkor.

Det lönar sig inte att säga nej till ett lämplighetstest även om du är nervös, för då lär du inte gå vidare i rekryteringsprocessen. Om du kallas till ett lämplighetstest kan du i praktiken förbereda dig på samma sätt som inför en intervju, dvs. koppla av, vara dig själv, fundera på din egen kompetens och hur den kan utnyttjas på bästa sätt i jobbet du söker.

6. Valet

En rekryteringsprocess som tar veckor eller månader är inte bra för någon. Om den som rekryterar inte informerat om tidsschemat lönar det sig att frimodigt fråga redan under intervjun så att du kan planera din egen jobbsökning.

Rekryteraren kommer att välja den person som passar bäst i organisationen som helhet. Då spelar inte bara kompetensen och erfarenheten in, utan även hur personen passar i ett visst team. Kom alltså ihåg att du kan vara det bästa valet för något annat jobb även om du inte var den mest lämpade för just den här organisationen.

Om du inte blir vald lönar det sig att be om respons om processen så att du kan bättra på din prestation inför nästa rekrytering.

Avslutning

Jobbsökning kan vara utmattande om du alltid får ett nej. Ge inte upp hoppet, var positiv! Det finns en plats för dig där ute – vänta bara!

Saknar du något i den här texten? Dela dina egna tips i kommentarsfältet!

Johanna Pietiläinen

AUS förvaltnings- och HR-chef

Studentrepresentanter är studerande som har intresse för att påverka. Studentrepresentanter finns i program, anläggningar, skolor och central administration av Aalto universitet. Som studentrepresentant kan man ha nyttiga erfarenheter för arbetslivet och tillfällen att påverka Aaltogemenskapen.  

Studenten är den bästa experten på sin egen vardag. Det låter som en självklarhet, men är en sanning som behöver betonas. Ingen annan kan studenternas ärenden lika bra, och ingen annan talar heller för studenterna. Så är det också i universitetets förvaltning. Studentrepresentanternas uppgift är att göra Aalto-universitetet till en bättre plats för studerande.  

För universitetet och livet

Som studentrepresentant lär du dig förstå hur en stor organisation fungerar. Aalto-universitetets personal består av 4 216 personer och budgeten för 2017 var 345 miljoner euro. Aalto-universitetet påverkar både i Esbo, i Finland och internationellt. Att delta i utvecklingen av en sådan organisation är en stor merit.  

Alla studerande kommer att arbeta i branscher där det hålls möten. Det lönar sig att redan nu lära sig hur man påverkar på ett möte – det är en konkret arbetslivsfärdighet som är lättare att lära sig som studentrepresentant än på en föreläsning.  

Som studentrepresentant blir du också en mer integrerad del av det akademiska samfundet. Du träffar människor från olika branscher och kan få kontakter som hjälper dig i arbetslivet. I en mångvetenskaplig miljö stärker och skärper du din egen yrkesidentitet.  

Gemenskap bland studentrepresentanterna

Bilden av studentrepresentantskapet som ett ensamt arbete har förpassats till historiens sophög. Studentrepresentanterna får stöd av varandra och bedriver allt mer intressebevakning tillsammans. Ingen blir lämnad ensam. Inte ens en ersättare behöver rulla tummarna, utan får frimodigt delta i studentrepresentanternas gemensamma träffar.  AUS satsar särskilt på att alla högskolornas studentrepresentanter ska kunna diskutera och lära sig av varandra.

Uppdraget som studentrepresentant i förvaltningen är ett sätt att förändra Aaltogemenskapen, men lärdomarna och erfarenheterna består långt efter att du tagit examen.  

Det är nu tid att söka till halloped för året 2019 och mer info kan läsas på ayy.fi/sv/halloped.

Laura Luoto

Valsamordnare, studentrepresentanter  

Hur kan vi förbättra studentboendet? Aalto-universitetets studentkår engagerar sina medlemmar i utvecklingen av ännu bättre bostadstjänster.

Studenter på kursen Information Technology Program

Att hyra ut studentbostäder till ett rimligt pris hör till AUS mest centrala medlemstjänster.

AUS fastighetsstrategi bestämmer ett rimligt pris för verksamheten och andra mål varav ett är att utveckla kollektiva boendeformer och göra dem populärare. Ämnet är viktigt eftersom cirka en tredjedel av AUS bostäder är gemensamma bostäder, även om antalet ettor i bostadsbeståndet ökar med varje nybygge.

I år satsar AUS på många sätt på utvecklingen av bostadstjänsterna. Under årets lopp har vi gjort många små och större uppdateringar i vårt ansökningssystem Domo, och utvecklingsarbetet fortsätter. Våren 2018 anslöt sig AUS till Suomen Opiskelija-asunnot SOA rf, och samarbetet med andra studentbostadssammanslutningar har förtätats.

Studentkåren gör också mycket i samarbete med studentkårens medlemmar. Sommaren 2018 förenade AUS sina krafter med Aalto-universitetet inom ramen för kursen Information Technology Program. En grupp bestående av studenter kartlade som en del av kursen nuläget inom AUS bostadstjänster, bland annat genom att intervjua invånare och anställda.

Dessutom studerade gruppen andra aktörers bostadstjänster, tog fram idéer för nya tjänster och övervägde olika sätt att lyfta upp de möjligheter som kollektivt boende erbjuder.

Under projektets gång framkom två viktiga utvecklingsobjekt: kommunikationen om kollektiva boendealternativ redan i bostadssökningsskedet och stödet till invånarna för att göra bostädernas delade utrymmen trivsamma och mer hemtrevliga.

AUS kartlägger ännu under det här året medlemmarnas upplevelser och önskemål i större omfattning. En medlemsenkät om medlems- och bostadstjänsterna genomförs på hösten. Vi i studentkårens bostadsteam ser fram emot resultaten och de idéer enkäten ger oss. Vi kommer garanterat att utnyttja dem i planeringen av det kommande årets verksamhet.

I AUS bostäder bor många små och större gemenskaper där invånarna trivs i bostäder som avspeglar dem själva. Studentkåren fortsätter arbeta för att allt fler nöjda gemenskaper ska uppstå även i framtiden.

Riitu Nuutinen
Servicechef, AUS